Svensk ordbok 2009, webbversion

kvick`silver substantiv kvicksilvret kvick|­silvr·etHg●en giftig, silver­glänsande metall som är flytande vid rums­temperatur förr med vid­sträckt men nu­mera med mer begränsad an­vändning, i många samman­hang förbjuden ämne.kvicksilverbatterikvicksilverförgiftningkvicksilverhaltkvicksilverpelarekvicksilver i fiskenkvicksilver är skadligt för miljönkvicksilvret i termometern närmade sig trettiogradersstrecket○äv. bildligt i ut­tryck för kroppslig el. själslig rörlighetkvicksilversnabbhon sjunger bra och är ett kvicksilver på scenenhan satt inte stilla ett ögon­blick, det var som om han hade kvicksilver i kroppensedan senare hälften av 1400-taletLatinskt-svenskt glossariumfornsv. qviksilver; till kvick i den äldre bet. ’levande’; jfr kvickrot