Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv kvicksilvret
kvick|silvr·etHg●en giftig, silverglänsande metall som är flytande vid rumstemperatur
förr med vidsträckt men numera med mer begränsad användning, i många sammanhang förbjuden
ämne.kvicksilverbatterikvicksilverförgiftningkvicksilverhaltkvicksilverpelarekvicksilver i fiskenkvicksilver är skadligt för miljönkvicksilvret i termometern närmade sig trettiogradersstrecket○äv. bildligt i uttryck för kroppslig el. själslig rörlighetkvicksilversnabbhon sjunger bra och är ett kvicksilver på scenenhan satt inte stilla ett ögonblick, det var som om han hade kvicksilver i kroppensedan senare hälften av 1400-taletLatinskt-svenskt glossariumfornsv. qviksilver; till kvick i den äldre bet. ’levande’; jfr kvickrot