Svensk ordbok 2009, webbversion
[deena`-]
substantiv ~en ~ar
DNA-hybr·id·is·er·ing·en●en biokemisk teknik som möjliggör hopfogning av arvsanlag (DNA) från vitt skilda organismer
såsom bakterier och däggdjur; en form av genteknik med tillämpningar som blivit starkt omdiskuterade
biol.SYN.synonymhybrid-DNA-teknik
JFRcohyponymgenteknikcohyponymgenmanipulationcohyponymplasmid
sedan 1977