Svensk ordbok 2009, webbversion

kobolt [kå´-äv.ko´-] substantiv ~en kobolt·enCo●ett stål­grått, glänsande, metalliskt grund­ämne som är nära besläktat med järn och är viktigt som legerings­metall och för fram­ställning av färger ämne.koboltfärgkoboltstålsedan 1747av ty. Kobold med samma betydelse, urspr. ’tomte’ (koboltmalmen an­sågs vara ett verk av bergstomtar)