Svensk ordbok 2009, webbversion

-byggare substantiviskt slutled ~n äv. vard. -byggarn, plur. ~, best. plur. -byggarna -bygg·ar·en●person som bor på viss plats Nollin(ne)byggarenybyggaresedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. -byggiare