Miljoner till projekt om terrorismens historia

Det tvärvetenskapliga projektet SweTerror tilldelas drygt 22 miljoner kronor i årets utlysning av Digitalisering och kulturarv (DIGARV). Projektet förenar talteknologisk och humanistisk analys och är ett samarbete mellan Språkbanken Tal vid Kungliga tekniska högskolan (KTH), Centrum för digital humaniora (CDH) och Språkbanken Text vid Göteborgs universitet.

Terrorism i svensk politik (SweTerror): En multimodal studie av terrorismens konfigurering i parlamentarisk debatt, lagstiftning och politiska nätverk i Sverige 1968–2018 leds av Jens Edlund, föreståndare för Språkbanken Tal, tillsammans med Cecilia Lindhé och Mats Fridlund, föreståndare respektive biträdande föreståndare för CDH.

Projektet förenar forskare inom idéhistoria, mediehistoria, statsvetenskap, lingvistik, digital humaniora, språkteknologi och talteknologi. Sofistikerade text- och talteknologiska metoder gör det möjligt att presentera statistiska resultat över hur begreppet terrorism har förändrats över tid och frilägga underliggande mönster, som sociala kopplingar mellan inflytelserika politiker, tjänstemän, sakkunniga och andra opinionsbildande aktörer.

En forskningsportal kommer att utvecklas som gör materialet tillgängligt för allmänheten. Portalen är tänkt som en prototyp för framtida projekt där forskare med liknande metoder och verktyg kan studera andra laddade politiska frågor, som skatter, ubåtar eller pandemier.

Förbisedd kulturarvssamling

Trots att terrorismen haft en framträdande plats i svensk samhällsdebatt, har forskningen på området varit begränsad. SweTerror analyserar nu hela den politiska diskussionen och beslutsfattandet om terrorism i Sverige från sent 1960-tal och framåt. Sedan dess har vi i Sverige erfarit flygkapningsdramat på Bulltofta, gisslandramat vid västtyska ambassaden, Sveriges deltagande i kriget i Afghanistan, FRA-lagen och terrordådet i Stockholm 2017.

I projektet analyseras allt digitaliserat textmaterial i Sveriges parlamentariska arkiv, som motioner, utredningar, men framför allt en förbisedd kulturarvssamling: ljudinspelningarna av debatterna i riksdagens plenisal. Ljudbanden från debatterna är centrala för förståelsen av inte bara exakt vad som sagts om terrorism och av vem, utan även hur det sagts.

– Vi kommer att använda teknik för att omvandla tal till text på de här ljudupptagningarna. Debatterna är redan idag transkriberade, men i en hel del fall är kvaliteten inte så bra. Dessutom saknas tidsangivelser när terrorism diskuteras, säger Jens Edlund vid Språkbanken Tal.

Nya perspektiv

SweTerror ska även undersöka mönster kring vilka personer, organisationer och nationaliteter som förknippas med terrorism, i vilken utsträckning terrorism beskrivs som ett ”utländskt” eller ”svenskt” fenomen, samt hur partitillhörighet, könsstrukturer och gemensamma intressen påverkat tolkningen och etableringen av terrorismen som en permanent hotbild i Sverige. Den omfattande ljud- och textdatan möjliggör även studier av känslors betydelse i terrorismdebatten och lagstiftningen på lång sikt.

– Materialet har stor betydelse för hur vi ska förstå hur terrorismen växte fram och etablerades som en omstridd och mångfacetterad form av politiskt våld under det kalla kriget och hur dess förändrade meningar och innebörder påverkade politikers och allmänhets tolkning av dramatiska händelser som Palmemordet, lasermannen och militanta motståndsrörelser i Sydamerika, Sydafrika och Palestina, säger Mats Fridlund, CDH.

Utlysningen DIGARV samfinansieras av Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och Vitterhetsakademien.

 Jens Edlund, föreståndare för Språkbanken Tal vid KTH.

Jens Edlund vid Språkbanken Tal leder projektet tillsammans med Cecilia Lindhé och Mats Fridlund från Centrum för digital humaniora. Foto: Susanne Kronholm.

Publicerad den 13 november 2020

Uppdaterad den 13 november 2020

Språkbanken Text
Språkbanken Tal
Digital humaniora