Månadens profil: Marie Mattson
Marie Mattson, språkvetare på Språkbanken Sam, har precis börjat en tjänst som samordnare för minoritetsspråk och språkteknologi i Norden. Tanken är att bidra till projekten European Language Equality (ELE) och Små språk i Norden, vars mål är att alla språk inom EU ska vara digitalt jämlika på nätet 2030.
Berätta om din nya tjänst, vad gör du?
– Mitt uppdrag är att samordna allt som har med minoritetsspråk och språkteknologi i Norden att göra. Rent konkret innebär det att jag är den som har överblick över arbetet, belyser det som behöver göras och ser till att allt görs. Arbetet finansieras bland annat av Nordiska ministerrådet och pågår fram till 1 juni 2023.
Vad är målet med arbetet?
– Det övergripande målet är att alla små språk och minoritetsspråk ska kunna användas i den moderna världen. För att det ska vara möjligt krävs mycket mer språkteknologiska resurser. Engelska och de större EU-språken fungerar ganska bra, men kan bli bättre. Men många språk går inte att använda på telefoner, de saknar rättstavningsprogram, maskinöversättning och talsyntes. Stora teknikföretag stöttar inte små språk eftersom marknaden och vinsten är så liten. Därför är de här projekten väldigt viktiga.
Vad gör du just nu?
– Jag arbetar med en utbildningssatsning i språkteknologi vid universitetet i Tromsö. Kursen riktar sig till språkvårdare av små språk i Norden som i sin tur ska fungera som ambassadörer och sprida kunskaper om språkteknologi och verktyg till exempelvis studenter, lärare och skribenter i sina språkområden. Universitetet i Tromsö, Norges arktiska universitet, har utvecklat alla verktyg vi ska arbeta med till exempel rättstavningskontroll, grammatikkontroll, ordböcker och maskinöversättning.
Vad händer mer?
– Jag ska jobba med öppna data i Norden och Europa som vi tillgängliggör på Språkbanken Sam. Det kan bland annat handla om Lexin, jiddisch-svensk-jiddisch ordbok och snart även en ordlista för meänkieli. Jag ska se till att allt material finns dokumenterat och kan spridas både utifrån ett nordiskt perspektiv och ett större, europeiskt perspektiv. Vidare ska jag kontakta beslutsfattare i Europa och informera om språkteknologi. Tanken är att vi ska lära oss mer om hur mycket språkteknologi som finns och höja kunskapen hos beslutsfattare så att förändringar sker och att målet nås 2030.
Publicerad den
Uppdaterad den