Månadens profil: Dimitrios Kokkinakis
Dimitrios Kokkinakis är forskare inom språkteknologi vid Språkbanken Text på Göteborgs universitet. I sitt arbete fokuserar han särskilt på hur språkteknologi kan användas för att ge ny kunskap. Till exempel förståelse för hur rykten om vaccin sprids, eller nya metoder för att diagnosticera demens.
Vad gör du på jobbet?
– Jag är intresserad av hur vi med hjälp av språkteknologi kan utvinna, strukturera och tolka information genom att analysera stora mängder text och data och på så sätt få svar på specifika forskningsfrågor. Till exempel använder jag språkteknologiska metoder och verktyg för att identifiera tidiga tecken på kognitiv nedsättning.
Jag är med i styrelsen för AgeCap, en multidisciplinär grupp om åldrande och hälsa som bland annat har gjort tester på stora befolkningsgrupper i Göteborg sedan slutet av 60-talet. Det handlar om allt från blodprover, ryggmärgsprover, hjärnavbildning och tester för minnesfunktion till digitala, språkliga och kognitiva tester. Jag använder språkliga signaler som ordval, talhastighet och röststyrka tillsammans med biomarkörer för att bygga modeller som kan användas som ett komplement till befintlig diagnostik för att visa om det finns risker för en person att utveckla demens.
Vad händer just nu?
– Just nu fokuserar jag på två större projekt. Det ena, Ryktesminering, syftar till att öka förståelsen för attityder och värderingar till vaccin och undersöka hur rykten om vaccin etableras och sprids på sociala medier. Projektet som startade strax före pandemin är ett samarbete med Lunds universitet.
Materialet består av intervjuer av vaccinmotståndare i Sverige och data från olika plattformar som Flashback, Familjeliv och Twitter. Jag använder språkteknologiska verktyg för att strukturera rådata och dela in det i olika teman med hjälp av så kallad temamodellering. Jag använder även sentimentanalys för att identifiera de negativa rösterna i materialet. Varför är människor skeptiska och rädda? Vad är det som driver vaccinmotståndarna och vilka fakta utgår de från? Den informationen analyseras vidare och tolkas mer ingående av projektets kvalitativa forskare i Lund. Denna kombination av kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder, brukar kallas ”mixade metoder”.
Jag arbetar också med ett projekt i samarbete med Huminfra, en nationell infrastruktur som stödjer digital och experimentell forskning inom humaniora genom att synliggöra svenska forskningsverktyg och utveckla nationella metodkurser. Projektet syftar till att få fler humanister att använda språkteknologiska verktyg. Hur analyserar man Twitterdata på ett enkelt sätt, till exempel? För den som inte har kunskaper i programmering kan arbetet te sig både komplicerat och tidsödande. Vårt mål är att sänka tröskeln genom att ta fram och tillgängliggöra språkliga data, modeller, verktyg, lämpliga metodkurser och tutorials.
Vad händer framöver?
– Jag deltar i en antologi om vaccinkritik i Norden som ges ut av förlaget Routledge. Antologin ska publiceras senare under hösten. Vidare är jag och två forskare från Italien och Spanien gästredaktörer för Frontiers, en internationell tidskrift där vi samlar in bidrag till temat "Digital Linguistic Biomarkers: Beyond Paper and Pencil Tests". Jag skriver papers till olika konferenser som NoDaLiDa, The Nordic Conference on Computational Linguistics, som äger rum på Färöarna i maj och MIE, Medical Informatics Europe, som ska hållas i Göteborg och som har en stark språkteknologisk profil. Jag skriver även projektansökningar till Riksbanken och Vetenskapsrådet. Så det händer en hel del.
Publicerad den
Uppdaterad den