Månadens profil: Moa Gärdenfors

Hur gör vi när vi skriver? Och hur kan vi synliggöra själva processen? Det intresserar Moa Gärdenfors, forskare och biträdande universitetslektor i lingvistik med inriktning mot dövas och hörselskadades flerspråkighet vid Stockholms universitet.

Vad gör du på jobbet?

– Jag arbetar med flera projekt. Det största är en fortsättning på mitt avhandlingsarbete om döva och hörselskadade barns skrivande. Döva och hörselskadade barn lägger ner mer tid och kraft på att skriva än hörande barn som har en starkare språklig grund. Men två texter från två elever som är helt likvärdiga vad gäller språk och innehåll säger inget om hur barnens skrivprocesser har sett ut och vilket arbete som ligger bakom.

I mitt avhandlingsarbete använde jag tangentloggning för att registrera hela skrivprocessen i realtid – skrivhastighet, pauser, ändringar och andra processer som annars är osynliga - för analysera hur text faktiskt blir till.

Nu, åtta år senare samlar jag in nya data från samma deltagare för att undersöka hur deras skrivande har utvecklats. Det är fortfarande för tidigt att dra några slutsatser, men signaler finns om att vissa mönster i skrivbeteendet finns kvar. Ett viktigt resultat av projektet är också den omfattande mängd data som kan analyseras ur en mängd perspektiv och som även ska tillgängliggöras i en korpus med hjälp av Språkbanken CLARIN.

Att forska kring skrivprocessen är fortfarande en ung disciplin. Jag hoppas kunna inspirera fler så att vi får mer kunskap om hur skrivande fungerar.

I ett annat projekt undersöker jag hur hörande små CODA-barn (Children of Deaf Adults) kommunicerar med sina döva och hörselskadade teckenspråkiga föräldrar. På förskolan pratar de svenska och hör ord som de inte hunnit lära sig på teckenspråk. Ett barn kanske vill berätta om en kompis som heter Ludde, men saknar tecknet för Ludde och tecknar istället ”KUDDE”. Så vilka strategier använder CODA-barn för att göra sig förstådda innan de lärt sig bokstavera? Det vill jag undersöka.

Vad händer framöver?

– Jag vill undersöka hur döva och hörselskadade skriver på engelska och jämföra resultaten med andra länder. Skiljer det sig och i så fall varför, är det språkliga faktorer eller språkundervisningen som påverkar?

Vad driver dig?

– Jag har varit intresserad av skrivande sedan jag var barn och hängde på Lunarstorm och olika communities för döva. Jag tänkte redan då på att språket skilde sig mellan hörande och döva, men varför? Det väckte ett intresse för hur vi skriver som har genomsyrat hela min forskning.