Månadens profil: Mats Fridlund

I början av 1900-talet revolutionerade elektriciteten världen, nu gör kanske AI detsamma. Om teknikens betydelse för politiska skeenden forskar Mats Fridlund, teknik- och vetenskapshistoriker vid institution för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet och biträdande föreståndare för GRIDH, en del av Språkbanken Clarin.

Vad gör du på jobbet?

– Just nu arbetar jag med två digitala humanioraprojekt som rör terrorism. I projektet SweTerror jobbar jag tillsammans med Språkbanken Text och Språkbanken Tal för att undersöka hur riksdagspolitiker diskuterat terrorism i svenska riksdagen under 50 år. Med hjälp av utskrifter och ljudband analyserar vi vilka riksdagsledamöter som pratar om terrorism och hur de har gjort det för att se hur den politiska terrorns betydelser har förändrats över tid.

Det andra projektet, Terrorism som kulturell imaginär, handlar om hur begreppet terrorism förekom i svensk kultur under kalla kriget 1945–92. Jag vill komma åt hur terror beskrivs i litteraturen och hur det blir ett tema i litteratur, konst, drama och svensk kulturdebatt. Skönlitteratur och medier formar en bild och förståelse av vad terrorism är, även om den bilden inte alltid är sann. Det intresserar mig.

Jag arbetar även med olika projekt inom GRIDH, en forskningsinfrastruktur inom Göteborgs universitet som stödjer forskare, studenter och kulturarvsinstitutioner som är intresserade av att använda sig av digitala metoder.

Vad händer på GRIDH?

– Ett av våra fokusområden är vad vi har börjat att kalla för ansvarstagande digital humaniora. Just nu deltar vi i ett forskningsprojekt om Sofiakatedralen i Kiev, ett Unesco-världsarv med mer än 7 000 inskriptioner från 1100-talet fram till idag som hotas av Rysslands krig mot Ukraina. Med hjälp av fotogrammetri och en laserscanner har vi dokumenterat inskriptionerna och kyrkorummet digitalt och skapat en digital miljö där forskare och intresserad allmänhet kan gå runt i katedralen och uppleva och studera inskriptionerna.

Ett annat projekt rör Dawit Isaak-biblioteket i Malmö som arbetar med censurerad och förbjuden litteratur. Tillsammans med biblioteket, litteraturforskare vid Lunds universitet och Svenska Pen har vi skapat The Dawit Isaak database of censorship, DIDOC, för att kartlägga och synliggöra förbjuden och censurerad litteratur. Databasen har idag drygt 200 poster men ska byggas ut för att rymma alla de tusentalet böcker som finns i bibliotekets samlingar och, förhoppningsvis, även censurerade böcker från internationella databaser. Det är ett intressant projekt som också innebär etiska problem eftersom det kan innebära stora risker för förföljda författare. Här hjälper Svenska Pen till med att göra avvägningar.

På GRIDH arbetar vi även med att utveckla vårt stöd till forskare. Vad kan vi göra bättre? Vi har börjat med drop-in varje onsdag och allt fler forskare upptäcker möjligheten att få hjälp vilket i sin tur leder till fler forskningsprojekt. Vi jobbar också med att bredda innehållet i vårt stöd. Teknik är aldrig neutralt eller enbart tekniskt utan alltid kopplat till etik och värderingar. Det blir tydligt med AI med frågor kring juridik och lagring av känsligt material. Och hur kan vi använda språkmodellerna på bästa ansvarstagande sätt? Om vi går bortom text och arbetar multimodalt med ljud och bild till exempel blir det väldigt spännande men också mer problematiskt.

Vad driver dig?

– Att bättre förstå vilken betydelse teknik har för politiska skeenden! Jag har som historiker bland annat skrivit om elektricitetens och kärnkraftens införande. Nu befinner jag mig själv mitt i en pågående samhällsomvandling med utvecklingen av AI. Vad är det som händer och hur kan vi förstå det? Det är väldigt spännande att inte bara få vara med när det händer utan att också själv få bidra till vad som händer.