Månadens profil: Fredrik Nylén

Ett lingua franca för talanalys och ett projekt kring sväljning som blivit en liten kioskvältare. Det är en del av vardagen för Fredrik Nylén, docent i logopedi vid Umeå universitet med fonetisk bakgrund, som är nodsamordnare för Språkbanken vid Humlab och bollplank för forskare.

Vad gör du på jobbet?

– Jag är ställföreträdande och biträdande prefekt för institutionen för klinisk vetenskap, undervisar, driver forskningsprojekt och fungerar som bollplank för forskare när det gäller tal- och språkteknologi. Inom Humlab är jag involverad i arbetet inom Språkbanken CLARIN där jag arbetar med uppsökande verksamhet. Många forskare känner inte till vilka möjligheter som finns eller tror att tekniken inte är säker nog. En stor del av mitt arbete handlar om att visa hur språkteknologi kan underlätta deras jobb. Till exempel hjälper jag forskare inom barnpsykiatri och vårdvetenskap att snabbt transkribera en text som de kan bearbeta, istället för att köpa transkriptionen. Den stora utmaningen är att hantera väldigt känsligt material på ett korrekt sätt och att forskarna kan lita på att jag bryr mig lika mycket om materialets säkerhet som de gör.

Berätta om din forskning!

– Jag är intresserad av talmotorik. Varför blir det fel och varför blir det rätt? Hur ser premisserna ut, vilka kontrakt finns mellan talare och lyssnare? I projektet AGE VOCS forskar jag kring hur rösten, talet och språkets rytm och melodi påverkas av åldrande. Till exempel ger Parkinsons sjukdom vissa effekter på talmelodin, men vad är det egentligen som påverkar prosodin och ger en talnedsättning? Jag har tagit fram en modell som förklarar olika aspekter som bidrar till den dysfunktionella prosodin. Min förhoppning är att modellen ska hjälpa logopeder att diagnostisera och behandla patienter mer effektivt.

Jag arbetar även med ett forskningsprojekt kring sväljproblematik hos äldre. Att svälja fel är en tyst hälsorisk som är viktig att identifiera, vilket är knepigt i Norrland där patienter kan ha 40 mil till sjukhuset. Vi har designat ett test som med runt 70% säkerhet kan visa om en person behöver åka till sjukhus eller inte. Testet som gäller sväljning av vatten har blivit en liten kioskvältare. I ett nästa steg ska vi ta fram ett test för sväljning av fasta konsistenser.

Vad driver dig?

– En viktig drivkraft för mig är att skapa bättre förutsättningar för samarbete. Sverige är ett litet land och vi behöver samarbeta för att få robusta resultat. Om alla bara samlar data från ett fåtal talare blir resultaten osäkra. Därför har vi skapat Visible Speech, (VISP) en plattform där forskare över hela landet kan lyssna och göra annoteringar samtidigt mot samma material. VISP är en slags verkstad där man kan dela material på ett säkert sätt, göra inspelningar och samarbeta. Plattformen erbjuder även ett enhetligt sätt att göra analys på. De analysverktyg som finns är oerhört splittrade över olika teknologier, så VISP blir ett slags lingua franca för talanalys.

VISP har varit igång sedan 2021 och nästan alla verktyg är på plats. Nästa steg är att skapa instruktioner så att plattformen blir ännu enklare att använda och skapar möjligheter för fler stora samarbeten.