Höstworkshop i repris: Ryktesminering

Hur kan språkteknologi ge ny kunskap? På årets Höstworkshop berättade Dimitrios Kokkinakis, forskare inom språkteknologi vid Språkbanken Text, om projektet Ryktesminering, där språkteknologi bidragit med förståelse för hur rykten om vaccin sprids.

Berätta om projektet Ryktesminering!

– Projektet, som startade 2020 och avslutades i år, var ett samarbete med Lunds universitet. Syftet var att öka förståelsen för attityder och värderingar kring vaccin samt undersöka hur rykten om vaccin etableras och sprids på sociala medier. För att uppnå detta använde vi en rad språkteknologiska tekniker för att sammanställa, bearbeta och analysera relevanta datamängder.

Hur gick arbetet till?

– Materialet vi utgick från bestod av data från olika plattformar som Flashback, Familjeliv och även Twitter (numera X) samt av intervjuer av vaccinmotståndare vaccinskeptiker i Sverige. För att strukturera rådata och förstå både vilka ämnen som diskuterades och hur de uppfattades använde vi temamodellering och sentimentanalys. Temamodellering hjälpte oss att identifiera och gruppera teman i textmängderna, medan sentimentanalys gav insikt i diskussionernas ton och attityd.

Hur beskrivs rädslan för vaccin? Vad sägs egentligen på sociala medier? Vilka känslor uttrycks i debatten? För att analysera diskussionerna om vaccin genomförde vi ordförrådsanalyser för att identifiera positiva och negativa ord. Samtidigt sammanställde vi en stor textkorpus med fokus på COVID-19, kallad sv-COVID-19.

Varför är människor skeptiska och rädda? Vad driver vaccinmotståndarna, och vilka fakta grundar de sina åsikter på? Sentimentanalyser spelade en central roll i att identifiera de negativa rösterna i materialet, ge en bredare förståelse för de bakomliggande värderingarna i vissa diskussionsämnen och möjliggöra en kvantitativ analys av hur olika åsikter utvecklades över tid.

Vidare använde vi social nätverksanalys för att kartlägga och visualisera positiva och negativa röster, samt för att se hur olika grupperingar växte fram runt dessa. Denna analys gjordes enbart på inlägg från Twitter. Vi observerade också att ett missförstånd spreds, där en artikel om mRNA-vaccin felaktigt tolkades som att den skulle förändra människans DNA. För att få en snabb överblick av hur sådana missförstånd sprids geografiskt och blir virala, använde vi en kommersiell plattform Altmetric, som spårar tusentals omnämnanden på sociala medier, i nyhetsmedia, i policydokument och mer.

Informationen analyserades därefter vidare och tolkades mer ingående genom närläsning av projektets kvalitativa forskare i Lund, för att få en djupare förståelse för de underliggande attityderna, värderingarna och motivationsfaktorerna bakom diskussionerna.

Fanns det några utmaningar?

– Språket på sociala medier skiljer sig mycket från nyhetstexter. Till exempel behövde texterna på Flashback och Twitter 'städas' eftersom de innehöll länkar, specialtecken och många felstavade ord, som exempelvis ordet 'vaccin' som ’vaxxin’ eller ’vax’. Det var också svårt att avgöra om de åsikter som framfördes var positiva eller negativa, eftersom många använder ironi och sarkasm. En annan utmaning var att texterna ofta innehöll emojis, som kan vara svåra att tolka. Sammantaget var det en stor utmaning att analysera språket.

Resultat av projektet?

– Studien visar att vaccinkritik i högre grad handlar om identitet och livsfilosofi än om brist på fakta. Man har andra skäl till sitt ställningstagande, som exempelvis en holistisk syn på kropp och själ, samt en uttalad systemkritik, där man är särskilt skeptisk mot stora läkemedelsbolag och rika individer som Bill Gates. Förhoppningsvis kan projektet hjälpa myndigheter att utveckla strategier och genomföra mer riktade informationsinsatser för att öka vaccinacceptansen.