Månadens profil: Axel Ekström

Säger katter verkligen mjau? Och kan apor prata? Axel Ekström är forskare i talkommunikation och intresserar sig bland annat för hur djur kommunicerar och vad de har - och inte har - gemensamt med tal.

Vad gör du på jobbet?

–Jag är forskare i talkommunikation och är intresserad av förutsättningar för talspråk. Min doktorsavhandling handlar om den mänskliga talapparatens utveckling och funktion ur jämförande perspektiv. Framförallt har jag använd talproduktionsverktyg för att undersöka djurläten. Ett av de stora fynden är "fonetisk ekvifinalitet", det vill säga att flera saker kan leda till samma slutsats. Djur producerar inte vokaler som människor gör, men ofta "vokalliknande" läten, som vargars ylanden eller schimpansers hoanden. Ljuden skapas dock inte på samma sätt som mänskligt tal. Det innebär att tidigare arbeten som antagit att "vokalliknande" ljud innebär en teoretisk förmåga att producera mänskligt tal sannolikt är orealistiska. Det är viktigt att veta till exempel inom primatforskningen så att man inte drar slutsatsen att något som låter lika också måste vara lika och att apor gör som människor gör.

En jämförelse är streckformationer som finns i kalksten. Det är lätt att tro att människor skapat strecken, men egentligen kan det röra sig om geologiska processer på grund av att kalksten är känsligt för vind och vatten. Har man uteslutit alla processer som kan förklara ett resultat? Det är den enda fråga som är viktig.

Jag intresserar mig även för saker som inte är godtyckliga i språk. Vi tänker att ord bara uppstår, men det stämmer inte. Ta till exempel kattens jamande. I Sverige tycker vi att katter säger mjau, men det gör man även på andra språk som inte är släkt, från koreanska till hebreiska, afrikaan och små obesläktade minoritetsspråk världen över. Det finns något onomatopoetiskt över ett mjau, så det är inte godtyckligt.

Vad händer framöver?

– Jag har precis avslutat min tjänst som doktorand på Språkbanken Tal och ska nu göra min postdok vid Institutet för biologi vid universitetet i Neuchâtel, Schweiz. Där vill jag fortsätta forska kring de evolutionära och biologiska grunderna för talkommunikationssystem och saker som kan påverka talapparaten. Ett exempel är att människors ansikten krympte när man började använda verktyg för att bearbeta mat. Då behövdes inte längre en tjock käke för att tugga.

Vad driver dig?

– Det är lätt att säga att djur inte har språk. Men när djur vokaliserar låter det ungefär som ett slags tal. Att sätta på pränt exakt var skillnaderna finns och vad de beror på tycker jag är intressant. Jag inspireras också av dålig forskning, till exempel forskning som gärna vill dra storslagna slutsatser av begränsade fynd. I mitt fält hävdas det just nu att det ska finnas syntax hos apor, eller att fåglars sång förändras på samma sätt som mänskligt språk förändras. Jag är inte övertygad! Jag skriver som bäst när jag är riktigt irriterad.

Publicerad den

Uppdaterad den

Språkbanken Tal
Språkteknologi
Axel Ekström

Axel Ekström, forskare i talkommunikation. Foto: Brigitta Nagy.